Så här gör vi

Inför fölning töms boxen och ströas upp med nytt material. Boxväggarna tvättas och decinficeras, övervakningskameror sätts upp och sedan börjar nattvaket. Vi har numera webb-kameror som vi sätter upp för högdräktiga ston, så att våra hästägare kan följa med och se fölningen och sitt nya föl. Med kameraövervakning ökar säkerheten och ingen behöver störa hästarna genom att sova i stallet.
Våra ston får också bära en liten sändare i grimman, som ringer upp mobilen när stoet lägger sig ner.

stallkamera

Jag brukar ringa och förbereda veterinär på att det är fölning på gång. Skulle fölungen ligga fel vid fölningen är det bråttom att rätta till felläget, och då kan man behöva hjälp av veterinär. Oftast klarar stoet av fölningen utan problem själv, men det är inget vi tar för givet. Man ska vaka över sitt dräktiga sto, och när hon fölar ska man vara på plats. Ett sto som fölar ute i naturen kan förmodligen till viss del rätta till fellägen själv genom att lägga sig i sluttningar etc. men instängd i en liten box har stoet ingen chans att röra sig särskilt mycket.

En annan anledning till att man ska vara på plats vid fölningen är att  fölet inte alltid klarar av att ta hål på fostersäcken. Stoet hjälper inte till med det, och om vi inte hjälper fölet med det så kommer det att kvävas ihjäl. Varje år hör man talas om föl som "låg död i säcken". Jag hjälper alltid stoet vid fölning, drar lite i fölungens framben vid krystvärkarna och håller emot däremellan. Fölet kommer ut fortare och det blir mindre anstängande både för sto och föl.

Ett nyfött föl har inget immunförsvar, det byggs upp av antikropparna som finns i råmjölken. När fölet är ute och stoet har rest sig, tvättas stoets juver ordentligt, och sen mjölkar jag ut ca 2 dl. Apotekets mjölkpump för kvinnor är helt suverän. Min är från 1993, still going strong. Med hjälp av en refraktometer, kollas råmjölkens kvalitet, dvs att halten av antikroppar är bra. Om den är bra, får fölet en första måltid innan det reser sig. Den här första måltiden ger fölet de viktiga antikropparna, vilket kickar igång immunförsvaret innan fölet utsätts för alla bakterier det får i sig när den söker efter juvret. Den första måltiden ger också energi, och sedan reser sig fölet snart. 

Om fölet inte är på benen inom ytterligare en halvtimmer mjölkar jag ur och ger en flaska till. Så kan man hålla på, om man har ett "segt" föl, tills det reser sig. Mjölken sätter också gång tarmbecksavgången, och det är viktigt att den kommer igång så fort som möjligt, för att undvika förstoppningskolik på det lilla fölet.

matning

 

Jag hjälper fölet att hålla balansen första gången den kommer upp på benen, och ser till att den diar ordentligt och att alla funktioner fungerar som de ska. Vi  lämnar sto och föl i fred så mycket som möjligt, för den så viktiga första präglingen. Man behöver ju inte vara i boxen för att övervaka fölet.

Stoet avmaskas i samband med fölningen, med ett Ivermectin-preparat. Det går ut i modersmjölken och skyddar fölungen mot fölmask, en parasit som infekterar fölet via mjölken.

Dagen efter fölningen, när fölet har hunnit bli 12 timmar, ät det klokt att låta veterinären göra ett Foal Check. Man tar ett bodprov, och kollar att fölet har en bra antikropps- status. Om inte, måste fölet få plasma, antingen via en sond eller intravenöst. 

Ytterligare en dag senare gör man ett nytt Foal Check för att kontrollera att antikroppsnivån gått upp.

Vill du se lite filmer från några av våra fölningar - gå till Filmhörnan

web counter

 

När stoet är konstaterat dräktig och allt ser ut som det ska, börjar väntans tider. Hon går ut på bete så fort vädret och betestillväxten tillåter. På betet får stona extra kraftfoder varje dag, fullblodshästar har svårt att hålla hullet på enbart bete. Vi har hästarna ute dygnet runt på sommarhalvåret, och då vandrar de flera timmar varje natt. Det kräver mycket extra energi. Har stoet föl vid sidan får hon extra mycket tilläggsfoder.

När stona stallas in på hösten, räknas nya foderstater ut med hänyn tagen till årets skörd av hösilage. Med hjälp av PC-Horse ser man lätt vilket behov som finns av tilläggsfoder. Forskning har visat att dräktiga ston som får extra kalcium får större fölungar, som sen också växer upp till större individer. Därför kan det vara en god idé att ge extra kalcium till dräktiga ston, framförallt under den sista trimestern, även om foderstaten säger att det egentligen inte behövs...

Stoet vaccineras mot abortvirus tre gånger under dräktigheten, i 5, 7 och 9:e dräktighetsmånaden. De senaste åren har vi även börjat vaccinera stona mot Rota-virus, och det gör i månad 8, 9 och 10. Ca 4-5 veckor före fölningen vaccineras hon mot hästinfluensa och stelkramp. Den vaccinationen ger fölungen ett skydd under sina första månader.

De sista 3 till 4 månaderna av dräktigheten, är det dags att justera foderstaten till stoet. Hon orkar inte äta så mycket hösilage längre, och får nu lite mer kraftfoder och linfröolja. Ökningen sker successivt från 4 månader innan fölning. Nu har man stor hjälp av  PC-Horse, jag kontrollerar foderstaten en gång i månaden så här i slutet av dräktigheten, i kombination naturligtvis med bedömning av hur stoet ser ut!

Här i Sverige, med vårt klimat av förhållandevis kort sommar och lång mörk vinter, ställs andra krav på oss som är fullblodsuppfödare än på våra kollegor i varmare länder. Eftersom alla hästar formellt "fyller år" den 1 januari, har en åring som är född i januari ett försprång rent fysiskt, framför en som är född i juni, när det är dags att gå in i träning som 1 1/2 åring. Vi vill att våra föl ska födas någorlunda tidigt på året, så att de är så välutvecklade som möjligt när de säljs och går in i träning. Chansen att hästen ska  tävla som 2-åring är också större om den inte är allt för sent född.  Men samtidigt finns det många exempel på maj-födda föl som blivit mycket bra tävlingshästar. Ett exempel är Northern Dancer (CAN), och han tävlade dessutom ett flertal gånger som 2-åring. Det är naturligtvis mycket som spelar in hur tidig en häst blir, inte enbart födelsedatum.

Ett fullblodssto går dräktigt ca 11 månader (335 dagar), så vi måste betäcka under den mörka årstiden för att kunna få vårt eftersträvade tidigt födda föl. Då är det också en fördel om stoet inte fölar för sent på våren, så att man har lite tid på sig att få henne dräktig igen.

ljusterapi carrots

För att få ett sto, som inte är dräktigt, i brunst i januari-februari, sätts hon på ”ljusterapi” från 1 december. Får stoet 16 timmar ljus och 8 timmar mörker kommer pälsfällning och brunst igång efter några veckor. Stona står i boxar med starka lysrör i varje box som är tända fram till 23.30 på kvällen. I höst (2016) har vi installerat dagsljuslampor i alla boxar, vilket enligt forskning inte bara hjälper stona att komma igång med pälsfällning och brunst, utan också bidrar till att förkorta/normalisera dräktighetstiden och ökar födelsevikten på fölen! Så från i år är det väldigt ljust hela vintern här på Solbacka. Timer på all belysning gör det enkelt!

Under hösten fram till 1 december har jag skurit ner en aning på kraftfodret till tomma ston, men nu ökas givan på och stona får även färska morötter, olja m.m. Morötterna innehåller stora mängder Betakaroten som är ett förstadium till retinol (Vit A) och finns i växternas gula och röda färgämnen. Betakaroten är en fettlöslig vitamin, som stimulerar brunst. Stona får även LinfröE+, kallpressad linfröolja med högt Omega 3-innehåll och ett högt innehåll av naturligt E-vitamin, en fettlöslig vitamin som också stimulerar brunst.

När brunsten så inträffar brukar vi för säkerhets skull kolla att stoets livmoder är ok, veterinären kommer och tar ett bakteriologiskt prov på livmoderslemhinnan för att se att inga bakterier växer. Skulle så vara fallet behandlas stoet med utgångspunkt från den resistensbeskrivning vi fått från labbet. Man måste behandla under brunsten, när livmodern är öppen, så det gäller att vara snabb, annars får man vänta tre veckor till nästa brunst med behandlingen. Ska stoet åka utomlands för betäckning tar vi också prov avseende EVA (Equine Virus Arterit), Coggins test och CEM (smittsam livmoderinflammation).

Sedan är stoet förhoppningsvis klart att betäcka, vilket inom fullblodsaveln alltid sker med naturlig betäckning. Det betyder att våra ston (och föl) måste transporteras till hingsten. Ska stoet betäckas utomlands är det bra om hon åker i mitten av februari. Det är dyrt att åka och betäcka ute i Europa, så man vill få hem ett dräktigt sto och det kan ibland ta tid...

De ston som fölar kommer automatiskt i brunst ca 9 dygn efter fölning (fölbrunst). Denna brunst betraktar vi som en ”reningsbrunst” och betäcker oftast inte då. Men om stoet fölar sent på säsongen och fölningen gått bra, kan man betäcka då för att tjäna in lite tid. Nästa brunst kommer ca 25-30 dagar efter fölning och då är det dags för ombetäckning. Stoet och hennes lilla föl får nu ut och resa, vilket går jättebra, bara man planerar resan ordentligt och är noggrann med val av transportör.

web counter